Projekt
Paul Agnidakis, doktorand
Han har sedan 2000 varit engagerad i forskning kring kulturarv och globala effekter på lokalsamhällen med en industriell förankring. Forskningen har bedrivits på uppdrag av Riksantikvarieämbetet, Länsstyrelsen i Västmanland, Industrisamhällets kulturarv (ISKA) och Länsmuseet i Västernorrland. Undersökningarna problematiserar interaktionen mellan olikartade bilder av det industriella lokalsamhället. Här blir det viktigt att lyfta fram små och stora berättelser från samhällsinvånare och från nyckelpersoner bland politiker och tjänstemän inom kulturarvssektorn, för att därigenom belysa föreställningar om lokalsamhällets kulturella värden.
Karin Aras, doktorand
Forskningsområdet Ljudets etnologi leder henne till den globala storstaden. Karin Aras undersöker hur ljud påverkar och tilldelas betydelse i människans vardagliga liv. Hon kartlägger stadens soundscape; den akustiska omgivningen och uppmärksammar tider, känslor och atmosfärer. Under sina fältarbeten genomför Karin Aras soundwalks (ljudpromenader), vilka sedan ligger till grund för en djuplyssning av ljuden. Rytmerna i staden symboliserar det rörliga och taktila, det urbana livet.
Gösta Arvastson, professor
Hans forskningsområden ligger inom den moderna storindustrin, varv, gruvor, fabriker, och frågorna som ställs handlar om arbetets sociala och kulturella värden, under senare tid i den internationella bilindustrin. Ett annat forskningsområden är storstäder och mångkultur, utvecklat i samarbete med brittiska forskare. Ännu ett område är barn, lärande och etnografi i skolmiljön. För närvarande arbetar han med ett forskningsprojekt om hur vardagslivets kulturer förändrades när "det hållbara samhället" började beskrivas som löfte eller hot.Särskilt uppmärksammas de framtidsberättelser som presenteras för barnen.
Håkan Berglund Lake, forskare
Forskningen är både historisk och samtida, och avgränsad till miljöer där människor är och har varit beroende av skogsindustrin och skogsbruket för sin försörjning. Huvudsakligen rör det sig om industrisamhällen och skogsbygdernas byar i mellannorrland. För närvarande arbetar han med ett projekt om hur människor uppfattar och hanterar genomgripande förändringar i sin fysiska närmiljö orsakat av en ökad produktion av biomassa.
Maria Bäckman, forskare
Under sitt deltagande i stockholmsetnologernas projekt "Orienten i Sverige" utvecklade Maria Bäckman delprojektet "Miljonsvennar. Omstridda platser och identiteter". Maria Bäckman problematiserar svenskhet genom att studera vad som händer när majoritetsbefolkningen befinner sig i minoritet. Centralt i projektet var problematiseringar kring frågor om plats, klass, religion, kön och sexualitet. Arbetet sammanfattas i boken "Miljonsvennar" som gavs ut i maj 2009.
Petra Garberding, forskare
Hennes postdokprojekt, som finansieras av Vetenskapsrådet, handlar om förhållandet mellan vetenskap och politik och förbindelserna mellan svensk och tysk etnologi under åren 1930–1960. Projektet ska belysa hur de svensk-tyska förbindelserna i etnologiämnet gestaltades under dessa år och hur dessa kontakter påverkade forskning och undervisning. Det ska även visa hur kunskap produceras och samverkar med de politiska förhållandena både nationellt och transnationellt.
Ebrima Kamara, forskningsassistent
Forskningsassistent Ebrima Kamara forskar om Afrikanska trummor och dans i samarbete med docent Oscar Pripp. Syftet är att undersöka hur bruket av afrikanska trummor översätts och tar plats i dagens Sverige. Med inspiration från västafrika har trummorna blivit en del av det nationella kulturlivet i Sverige samtidigt som de fått nya betydelser inom hälsa, vård och behandling. Läs mer
Agneta Lilja, timlärare
För närvarande bedriver Agneta Lilja genusinriktad forskning, dels om hur kvinnor och män i dödsrunor bedöms för sina insatser för vetenskapen, dels om hur näringslivets män bedöms i runor, dels om hur kvinnor i traditionsuppteckningar beskriver sina erfarenheter av kön.
Karin S. Lindelöf, forskare och timlärare
Lindelöf är en feministisk etnolog och genusforskare som har studerat identitetsformering och könsskapande bland unga storstadskvinnor i transitionens Polen (doktorsavhandling 2006), abortfrågan i svensk debatt från 1960-talet och framåt (EU-projektet FEMCIT), samt det nutida minnet och firandet av varvsstrejken i Gdansk 1980 och fackföreningen Solidaritets födelse (postdokprojekt). Hennes pågående forskning vid Uppsala universitet handlar om motionslopp för kvinnor, så kallade tjejlopp, som kulturellt fenomen och bedrivs i samarbete med Nordiska museet och Riksidrottsmuseet i Stockholm samt Institutet för språk och folkminnen i Uppsala.
Annie Linderson, doktorand
I sina undersökningar studerar Annie Lindersson svenska medborgare som bor permanent längs Costa del Sol i södra Spanien. Med djupintervjuer undersöker Annie Lindersson hur de berättar om och betydelsegör upplevelser och erfarenheter av den frivilliga och exklusiva migrationen via begreppen transnationalitet, tillhörighet och medborgarskap. Ett längre fältarbete har genomförts under våren 2009.
Birgitta Meurling, universitetslektor
Forskningen har utvecklats i skärningspunkten mellan folkloristik, etnologi och genus- och könsrelaterade frågor. Samtidigt har Birgitta Meurling arbetat i mentorsprojekt för kvinnliga doktorander och nydisputerade kvinnliga forskare och därvid fungerat som stöd för många yngre forskare. Hon har även arbetat med museologiska frågor i ett genusperspektiv och en utvärdering för Upplandsmuseets räkning. Ett aktuellt forskningsprojekt handlar om det bekönade museet.
Göran Nygren, doktorand
Flera av hans tidigare undersökningar har varit etnografiska och varit inriktade på skolmiljöer och med elevers erfarenheter, föreställningar, förhållningssätt och handlingsstrategier i fokus. En pågående studie handlar om grundskoleelevers skol- och utbildningsframgång och deras förhållningssätt till framtiden. Huvudfrågan är vad eleverna själva "gör" som kan resultera i skolframgång ur kunskapssynpunkt. Ett forskningsprojekt om funktionshindrade barn har nyligen sammanfattats i rapporten Skolvardag med rörelsehinder (Forum för skolan 2008).
Per Peterson, universitetslektor
Forsknings- och intresseområden ligger inom etnologins folkloristiska fält. Ett annat område är barnkulturforskningen där Per Peterson fungerar som en sammanhållande kraft från etnologins sida i ett tvärvetenskapligt samarbete.
Oscar Pripp, forskarassistent
Forskningen är främst kopplad till frågor som migration, multikulturalism, etnicitet/ras och exkludering/inkludering. "Antirasismens gränser" (tillsammans med etnologen Magnus Öhlander) har nyligen avslutats. Ett annat projekt som avslutades 2006 handlade om kulturarvsbruk i Botkyrka (i samarbete med arkeologer). Nuvarande forskningsprojekt behandlar frågor om kulturpolitik och nya former för kulturaktivitet utanför de traditionella ramarna.
Göte Solbrand, doktorand
Forskningsintresset anknyter till norrländsk lokalhistoria och nybyggarnas liv och de föreställningar om framtiden som ledde till uppbrott och emigration. Genom ingående studier av en nybyggarfamilj under flera generationer syftar undersökningarna till att förklara hur människan ställdes inför svåra valsituationer och hur verkligheten ackompanjerades av drömmar om något annat – som var bättre än det närvarande.
Johanna Udéhn, doktorand
Forskningen behandlar "teatralitet" och "anti-teatralitet" och motstridiga tendenser inom dagens populärkultur. Riot Grrrl har drag som ironi, spektakulära detaljer, dissonans och en demonstrativ lek med motsatser. Formen påminner om collage. Med teatralitet som huvudsakligt analysredskap blir det möjligt att inordna nutida, spektakulära och performativa, företeelser som Riot Grrrl i ett vidare historiskt sammanhang. Disputationen är planerad att äga rum 2010
Susanne Waldén, doktorand
Forskningen behandlar svenskarnas inställning till alkohol. Ett centralt område är den samhällsbild som framträder i berättelserna och fyllehistorierna. Det är ett folkloristiskt område som lägger betoningen på normernas betydelse och undersökningen grundar sig på maktteoretiska perspektiv. Disputationen är planerad att äga rum 2010