Månadens forskare
Varje månad lär vi känna en av institutionens forskare bättre. Läs om deras forskningsområden, fältarbeten och varför de sysslar med det de gör.
Karin Eriksson-Aras: Verktyg för att fånga invånarnas önskningar
2023-03-20
Att nå ut till invånarna för att veta hur de vill bo och leva är svårt för kommunerna. Men det finns kanske en lösning; ”att vi tar fram en metodologisk verktygslåda som de kan ha användning av”, säger etnologen Karin Eriksson-Aras.
Förutom Karin Eriksson-Aras är det antropologerna Katarina Graffman och Mats Utas som fått pengar från UU Innovation för att kunna genomföra en förstudie. Tanken är att den ska resultera i ett större projekt framöver.
Forskarna har i nuläget hunnit tala med representanter för Uppsala kommun, som upplever en frustration över att det är så problematiskt att ta reda på vad invånarna själva tycker när nya bostadsområden ska utformas.
- Det kan vara svårt att nå ut till människor med medborgardialoger eller attitydstudier, om man verkligen vill förstå hur medborgarna lever sina liv, alltså vad de behöver för att må bra i sin kommun, säger Karin Eriksson-Aras.
Uppsala kommun vill genom stadsutvecklingen bidra till att skapa trygghet och gemenskap i nya områden, med minskad segregation och ökad jämlikhet. Nya boendekoncept som kollektivhusboenden och byggemenskaper är sådant som testas, och i detta läge är det givetvis intressant att veta vad människorna som bosätter sig i dessa nya bostäder - och vad människor som bor i närheten av dem - egentligen tycker. Kommunen försöker följa upp detta men det är alltså lättare sagt än gjort.
- Det handlar inte om bristande vilja från kommunens sida utan det handlar mer om offentliga sektorns speciella förutsättningar med politiska styrningar i fyraårscykler och myndighetsutövning som regleras på olika sätt, så att de kanske inte riktigt får fram det som de vill komma åt, förklarar Karin Eriksson-Aras.
Därför tänker hon och de andra forskarna försöka utveckla en sorts verktygslåda – kanske inte en bokstavlig verktygslåda men nära inpå - en konkret uppsättning av etnografiska metoder som kommunen ska kunna använda sig av för att nå fram till invånarna.
- Och vad det blir för metodologiska verktyg, det är ju något som vi ska börja utreda i förstudien, genom att göra ett flertal intervjuer med ansvariga inom kommunen, som jobbar inom stadsbyggnadsutveckling, säger hon.
Verktygslådan skulle dessutom kunna utgöra en långsiktig lösning. Karin Eriksson-Aras menar att forskningsprojekt annars ofta blir väldigt teoretiska och att de som ska ha nytta av resultaten inte har mycket nytta av dem i längden, då man inte vet hur resultaten ska tillämpas nästa gång.
- Och då behöver man hjälp i nästa steg också. Här är i stället en verktygslåda som de kan använda sig av praktiskt och ta fram även i nästa projekt.
Kanske kan de nya boendeformerna bidra till mer kollektiv gemenskap och social trygghet än vad konventionella bostadsrätter och hyresrätter förmår, och forskarnas förhoppning är att etnologiska och antropologiska verktyg ska kunna användas för att ta reda på det.
Text: Alexander Öbom
Månadens forskare
-
Oscar Pripp: Om musikens politiska kraft, etnologers ID i arbetslivet och hur goda människor skapar onda effekter
Oscar Pripp är etnolog vars arbete kretsar kring frågor om kultur i flera bemärkelser. Dels studerar han musik som uttrycksmedel för politik och delaktighet i samhället. Dels jobbar han med etnologiska verktyg för att adressera exkluderingsprocesser och strukturell diskriminering i skola och arbetsliv. Han har också innehaft rollen som studierektor vilket gjort honom till ett välkänt ansikte för många som studerat på institutionen.
-
Annika Björnsdotter Teppo: Studerar vita sydafrikaners liv efter apartheid
Intresset för att studera "ras" förde Annika till Sydafrika som forskningsfält. I över 25 år har hon forskat om olika aspekter av hur vita afrikanders liv ser ut efter apartheid-eran, bland annat med fokus på religiositet och släktskapsband. 2022 blev hon professor i kulturantropologi vid Uppsala universitet. Hon är även verksam vid Helsingfors universitet.
-
Carl Rommel: Fältarbete bland stora och små projekt i Kairo
Antropologen Carl Rommel studerar vad stora och små projekt fyller för funktion i det egyptiska stadsrummet. I ett Zoomsamtal mellan Uppsala och Kairo berättar han om den antropologiska forskningsprocessen och vilka perspektiv disciplinen kan bidra med.
-
Susann Baez Ullberg: Om människors relation till vatten, antropologins roll i att bekämpa klimatförändringar och miljöförstöringens etiska aspekter
Susann Baez Ullberg är miljö- och katastrofantropolog som specialiserat sig på forskning kring mänskliga vattenrelationer. Hon är involverad i flera forskarnätverk med fokus på miljö och hållbarhet, och menar att antropologin kan spela en avgörande roll i bekämpningen av klimatförändringar och andra miljöproblem.
-
Carina Johansson: Granskar maktaspekter av att utnämna och avbilda kulturarv på Gotland
Carina Johansson är lektor i etnologi på Campus Gotland. Hennes forskning har stark lokal förankring på Gotland och väver ihop tidigare erfarenheter av att arbeta med fotografi och växter. Carina är också en flitig samverkare med aktörer utanför universitetet.
-
Owe Ronström: Totaliserande hållbarhet
Från att handla om enskilda arter har idén om hållbarhet vidgats till att omfatta allt. Owe Ronström och kollegor ska komplettera den naturvetenskapliga forskningen och fokusera på själva begreppet.
-
Sten Hagberg: Hur krossas glastaket i Burkina Faso?
En maktöverföring till kommunal nivå har öppnat möjligheter för kvinnor att ta ledningen i Burkina Faso, Västafrika. Ändå har det gått trögt.
- Hur ser glastaket ut i Burkina Faso och hur krossar man det? säger Sten Hagberg, en av de antropologer som försökt ta reda på detta. -
Karin Eriksson-Aras: Verktyg för att fånga invånarnas önskningar
Att nå ut till invånarna för att veta hur de vill bo och leva är svårt för kommunerna. Men det finns kanske en lösning; ”att vi tar fram en metodologisk verktygslåda som de kan ha användning av”, säger etnologen Karin Eriksson-Aras.
-
Sverker Finnström: Existentiella rädslor, globala krig och att se sprickor i berättelsen om det goda mot det onda
Krig och död är teman som kulturantropolog Sverker Finnström belyser i sin forskning. Frågor som kan lära oss något om människors universella funderingar om livet och vår roll i världen. Med utgångspunkt i inbördeskriget i Uganda har forskningen tagit honom genom tid och rum till andra världskrigets Asien samtidigt som det går att se paralleller till Rysslands invasion av Ukraina.