Redaktion

Redaktörer: Professor Ella Johansson, professor Birgitta Meurling och docent Oscar Pripp 
Adress: Institutionen för kulturantropologi och etnologi, avdelningen för etnologi Thunbergsvägen 3 H, Box 631, 751 26 Uppsala.

Policy

Nätverket har utkommit sedan 1994 som en etnologisk tidskrift. Från början var det en doktorandtidskrift som erbjöd publiceringsmöjligheter för dem som höll på med sina studier och ville sprida kännedom om sin forskning. Forskningsklimatet har förändrats under de senaste åren, antalet doktorander har blivit färre, vilket är en allmän trend i humaniora. Även tidskriften har fått en annan status. Behovet av mötesplatser för både doktorander, postdocs och seniora forskare har ökat sedan nittiotalet. Det ”nya” Nätverket sedan 2008 syftar till att synliggöra och förstärka etnologisk forskning. 

Nätverket fortsätter ett samtal om tolkande metoder, en kritisk kulturanalys, metodologiska frågor och praktiska erfarenheter av etnografi och fältarbete. På nätverkets agenda står en forskning som förenar klass, kön, etnicitet med politik och globala frågor. En viktig uppgift är samverkan med samhället utanför universiteten för att återaktivera föreningen mellan kulturforskning och det demokratiska samhällsbygget.

Sedan 2001 utkommer Nätverket endast i digital form som en nättidskrift. Redaktionen tar gärna emot förslag till artiklar och teman till kommande nummer.

Anvisningar

Författare hälsas välkomna att sända bidrag till Nätverket. På följande sida finns anvisningar om hur du förbereder ett manuskript för tidskriften Nätverket: http://www.antro.uu.se/natverket-etnologisk-tidskrift/natverket_anvisningar/

Volymer

Nätverket 22 (2020) The Social and Political Dimensions of Sound and Music

Redaktörer: Oscar Pripp (Uppsala universitet) och Maria Westvall (Rhythmic Music Conservatory, Köpenhamn).
Medverkande författare: Karin Aras-Eriksson, Linnea Helmersson, Sverker Hyltén-Cavallius, Oscar Pripp, Owe Ronström, Maria Westvall, Vladislava Vladimirova och Jonas Ålander.

Volym 22 (2020) The Social and Political Dimensions of Sound and Music

• Oscar Pripp & Maria Westvall. Introduction. The social and political dimensions of sound and music: 3-4
• Owe Ronström. Densities. A key to (late) modern cultural production: 5-14
• Oscar Pripp & Maria Westvall. Cultural immersion and production. The meaning of musicking for social trust and inclusion: 15-24
• Linnea Helmersson. Swedish folk music and dance – vibrant but contested: 25-42
• Sverker Hyltén-Cavallius. “The beginning of a new society”. Forms of politics in late 1960s Swedish alternative music: 43-49
• Jonas Ålander. “It’s about togetherness” The creation of culturally diverse music venues in Sweden: 51-62
• Karin Eriksson-Aras. Unhearing as a cultural practice in urban sound spaces: 63-68
• Vladislava Vladimirova. “Love for the rich, porn for the people”? Popular music in the Balkans as a locus for negotiation of belonging and social distinction: 69-86.

Nätverket 21 (2020) Ett nummer baserat på studentuppsatser på C- och masternivå

Vi i redaktionsgruppen gläds åt att kunna presentera ett tidskriftsnummer baserat på våra studenters uppsatser på C- och masternivå. Här publiceras artiklar med såväl historiskt perspektiv som texter vilka tar avstamp i samtiden, ibland i kreativ kombination. Här bjuds en bukett av teoretiska inspirationskällor och begrepp, liksom en rad etnologiska metoder.

Redaktörer: Birgitta Meurling (huvudredaktör), Ella Johansson och Oscar Pripp
Författarna: Hedvig Andersson, Alma Aspeborg, Moa Broqvist, Anna Eklöv Pettersson, Jonas Håll, Vera Leijonklo, Anna Lindkvist Adolfsson, Julia Litborn & Jennifer Hobbins.

Volym 21 (2020) Ett nummer baserat på studentuppsatser på C- och masternivå

• Birgitta Meurling. Inledning: 1
• Hedvig Andersson. Framträdandet Hälsingehambon. En folkdanstävling som iscensättning av ett kulturellt förflutet: 2-8
• Alma Aspeborg. ”Jag vill se de läskiga monstren.” Om museibesökares möten med den Saxtorphska samlingen: 9-15
• Moa Broqvist. Skamstraffens återkomst? En diskursiv jämförelse mellan namngivningar kopplade till #metoo och skamstraff: 16-23
• Anna Eklöv Pettersson. Allmänkunskap eller specialistyrke – vem lagade seglen i 1600-talets krigsflotta?: 24-28
• Jonas Håll. Kyrkbåtsrodden på Siljan som revitaliserat kulturarv: 29-34
• Vera Leijonklo. När den urbana dansmusikscenen möter Uppsalas studentnationsliv: 35-39
• Anna Lindkvist Adolfsson. Folkdräkten som identitetsmarkör idag: 40-46
• Julia Litborn & Jennifer Hobbins. Minnen och mening efter skogsbranden i Västmanland: 47-52

Nätverket 20 (2016) Pedagogisk verktygslåda

Om romanen kan liknas vid en korg som rymmer en myllrande fantasivärld, kanske den vetenskapliga skriften kan liknas vid en verktygslåda fylld med nyttiga redskap. Dessa kan användas på olika sätt för att konstruera varjehanda "byggen". I detta nummer av Nätverket har fem etnologer utifrån sina forskningsintressen och pedagogiska verksamhet grävt i sina verktygslådor, "snickrat" och "skruvat ihop" sina bidrag. Texterna är resultatet av den fruktbara växelverkan mellan forskning och pedagogisk verksamhet, föreläsningar och seminariediskussioner, som uppstår när forskaren lämnar skrivbordet och möter studenter i lärosalar, arkiv och under fältarbeten.

Redaktörer: Birgitta Meurling & Oscar Pripp 
Författarna: Medverkande författare är Katarina Ek-Nilsson, Agneta Lilja, Birgitta Meurling, Per Peterson och Oscar Pripp.

Volym 20 (2016) Pedagogisk verktygslåda: 1-70

Nätverket 19 (2013) Uppväxt och framtid

Detta nummer av nätverket handlar om barns och ungdomars uppväxt och framtid. Här berättar sju etnologer, pedagoger och kulturforskare från Sverige och Danmark om sina projekt och forskningsresultat. De utgör delar av ett forskarnätverk vid Forum för skolan som samlades till en workshop vid etnologiska avdelningen i Uppsala 2010. De inbjudna deltagarna pekade ut nya områden för kulturanalytisk forskning. Med tanke på att deras fallstudier kunde läsas på flera sätt, också som en form för kunskapsförmedling till skolorna och lärarna, bestämde vi oss för att publicera dem i vår tidskrift Nätverket. Bidragen har en tydlig koppling till satsningar på likvärdighet, jämlikhet och på den politiska reformering som skolan genomgick under 2000-talet. Skolpolitiska reformer som såg ut att fungera på pappret avlöste varandra. Men som forskarna kunde visa fick de sociala och kulturella följdverkningar. Den välmening som integrationsprojekt och den inkluderande skolan bygger på, och som talar om rätten till en likvärdig start i livet för alla barn och unga, ser ut som en omöjlig ekvation när den skall tillämpas på verkligheten. Artiklarna i detta nummer ger en inblick i olika miljöer och sammanhang där initiativ tas, eller borde tas, för ökad inkludering, likvärdighet och lika möjligheter. Bidragen analyserar problemen men pekar också på vägar mot framtiden.

Redaktörer: Gösta Arvastson, Thérèse Hartman, Oscar Pripp & Susanne Waldén.
Författarna: Medverkande författare är Annette Fundberg, Niels-Henrik M. Hansen, Thérèse Hartman, Åsa Ljungström, Anna Sundman Marknäs, Göran Nygren, Mette Pless och Nina Wittendorff.

Volym 19 (2013) Uppväxt och framtid: 1-54

Nätverket 18 (2013) Kvinnor gör rum

Denna volym av Nätverket har temat ”Kvinnor gör rum” och är en utlöpare av en session på den 32:a Nordiska etnolog- och folkloristkongressen i Bergen i juni 2012. Tanken bakom sessionen var att länka den tidiga kvinnorörelsens frågor och centrala feministiska verk, såsom Virginia Woolfs Ett eget rum (1929, sv. utgåva 1958) och senare Marilyn Frenchs Kvinnorummet (1977, sv. utgåva 1978), till nutida sammanhang. Virginia Woolf poängterar betydelsen av ett eget rum för kvinnors möjlighet att skapa. Vi ville samla forskare för att resonera kring detta rumsskapande och undersöka hur kvinnor skapar rum i olika sammanhang, till exempel genom att blogga, läsa tidningar, sporta eller genom heminredning och olika kläd-, mode- och skönhetspraktiker. Idén om rum som något dynamiskt och levt, som något skapat och skapande, är numera väletablerad. Detta blev vår utgångspunkt, när vi frågade oss vad för slags rum kvinnor skapar sig idag och hur det går till. Hur skapar kvinnor rum för hemkänsla och tillhörighet? Hur görs rum materiellt, muntligt, skriftligt, medialt, fysiskt och virtuellt? Vi frågade oss också vilka möjligheter sådant rumsskapande erbjuder och vilka begränsningar som finns. Kan kvinnors rumsskapande betraktas som subversivt, och i så fall av på vilket sätt?

Redaktörer: Susanne Nylund Skog & Birgitta Meurling.
Författarna: Medverkande författare är Andrea Dankić , Cecilia Fredriksson, Charlotte Hagström, Shereen Honary, Lena Marander-Eklund, Birgitta Meurling, Susanne Nylund Skog och Ida de Wit Sandström.

Volym 18 (2013) Kvinnor gör rum: 1-57

Nätverket 17 (2010) Etnografiska utmaningar på nätet

I denna volym analyserar några framträdande nordiska etnologer och kulturforskare mötena mellan vardagslivets livsvärldar och de virtuella världarna. De intresserar sig i synnerhet för nätvanor och vardagsliv. Deras gemensamma fokus ligger på Internet som fenomen. Här finns en växande kulturforskning och artiklarna pekar ut några metodologiska och teoretiska vägar för dem som ger sig i kast med "detta hav av tillgängligt material", säger redaktören docent Oscar Pripp.

Redaktör: Oscar Pripp
Författarna: Medverkande författare är Mads Dupont Breddam, Tove Ingebjørg Fjell, Cecilia Fredriksson, Eva Fägerborg, Jenny Gunnarsson Payne, Anders Gustavsson, Charlotte Hagström, Sverker Hyltén-Cavallius, Hanna Jansson, Charlotte S H Jensen, Astrid Pernille Jespersen, Lars Kaijser, Oscar Pripp och Robert Willim.

Volym 17 (2010) Etnografiska utmaningar på nätet: 1-82 

Nätverket 16 (2010) Bekönade känslor

Känslor är ett forskningsfält för kulturforskare. Det har intresserat etnologer och folklorister sedan länge, vilket folklivsarkiven vittnar om. Föreliggande nummer av Nätverket består av publicerade föredrag från sessionen Bekönade känslor vid 31:a Nordiska etnolog- och folkloristkongressen (NEFK09) i Helsingfors. Känslor uppfattas gärna som autentiska och därmed är de sällan förhandlingsbara. De legitimerar allt ifrån mänskliga val och beslut, till erfarenheter och handlingar. Känslan tycks ha övertagit blicken och seendets auktoritet, säger redaktörerna för Nätverket 16, docent Lena Marander Eklund och docent Birgitta Meurling. 

Redaktörer: Lena Marander Eklund & docent Birgitta Meurling
Författarna: Medverkande författare är Hilde Danielsen, Katarina Ek Nilsson, Rita Elgenstierna, Anna Johansson, Agneta Lilja, Lena Marander Eklund, Birgitta Meurling, Ingrid Birce Muftuoglu och Susanne Nylund Skog.

Volym 16 (2010) Bekönade känslor: 1-47 

Volym 15 (2008) Dåtiden i samtiden mot framtiden. Ett temanummer om kulturell ordning, makt och köntillägnat Inger Lövkrona

Volym 14 (2005) Kön och våld

Volym 13 (2004)

Volym 12 (2003) Bildmöten Autentiska motiv och dokumentära anspråk 

Volume 11 (2002) [English edition] IT-Users and Producers in an EvolvingSociocultural Context [Report from an international workshop in Norberg 28-20 May 2001]

Volym 10 (2001) Tidens tecken